Den största jubelidioten genom tiderna.
Jag har gjort det gott folk. Jag har fått äran att träffa på och t.o.m lära känna tidernas största fiasko!
"Oh nej nu kommer emelie att hänga ut någon igen..", tänker säkert många men ni behöver inte vara oroliga för denna personen är det nog inte många som känner till (av mina läsare).
Tänk er en människa som ni spenderat ett helt år med. En människa som kände dig bättre än någon annan och du kände den människan lika bra. En person som sägs ha älskat dig och kanske fort. gör (vem vet). En person som du lagt ner så mycket tid och pengar på, som du offrat så mycket för. För vadå då egentligen nu såhär i efterhand?
Vad är dem rester ni delade? Varför har den personen fullkomligt sugit åt sig allt av det du gav och bara stuckit?
När du sen försöker kontakta, försöka umgås t.o.m försöker intressera dig av den denne personens nya liv (flickvänner osv) får du bara onda ord, arga blickar och fruktansvärt nedvärderande kommentarer tillbaka. Du vill ju att personen ska gå vidare och att personen ska vara lycklig men också kunna möta dig med ett leende då och då när ni möts på gatan inte förändras till den värsta sortens människa som finns.
Denna personen har jag följt utveckligen med, jag har lärt känna denna person in och utan, jag har också fått stå ut med mycket och inte nog med det jag får endast skit tillbaka. Ren jävla skit....alla nya människor personen träffar numera är tusen gånger bättre än du, har mer motivation och större chanser att nå sina mål än vad du har (enligt personen själv). Och trots det möter du människan med ett leende och önskar HONOM lycka till, fy fan för dig din jävla idiot må du brinna i helvetet.
Men nu har du stängt dörren, du har gråtit ut de sista tårarna som behövdes och du har nu gett ditt hjärta ett nytt batteri. Du sitter nu på en hög häst, men du kommer klara dig alldeles fint, det enda du behöver göra nu är RADERA (även om du hoppats på att få med dig fina minnen ifrån det gångna året är det dags nu, tyvärr).
"Oh nej nu kommer emelie att hänga ut någon igen..", tänker säkert många men ni behöver inte vara oroliga för denna personen är det nog inte många som känner till (av mina läsare).
Tänk er en människa som ni spenderat ett helt år med. En människa som kände dig bättre än någon annan och du kände den människan lika bra. En person som sägs ha älskat dig och kanske fort. gör (vem vet). En person som du lagt ner så mycket tid och pengar på, som du offrat så mycket för. För vadå då egentligen nu såhär i efterhand?
Vad är dem rester ni delade? Varför har den personen fullkomligt sugit åt sig allt av det du gav och bara stuckit?
När du sen försöker kontakta, försöka umgås t.o.m försöker intressera dig av den denne personens nya liv (flickvänner osv) får du bara onda ord, arga blickar och fruktansvärt nedvärderande kommentarer tillbaka. Du vill ju att personen ska gå vidare och att personen ska vara lycklig men också kunna möta dig med ett leende då och då när ni möts på gatan inte förändras till den värsta sortens människa som finns.
Denna personen har jag följt utveckligen med, jag har lärt känna denna person in och utan, jag har också fått stå ut med mycket och inte nog med det jag får endast skit tillbaka. Ren jävla skit....alla nya människor personen träffar numera är tusen gånger bättre än du, har mer motivation och större chanser att nå sina mål än vad du har (enligt personen själv). Och trots det möter du människan med ett leende och önskar HONOM lycka till, fy fan för dig din jävla idiot må du brinna i helvetet.
Men nu har du stängt dörren, du har gråtit ut de sista tårarna som behövdes och du har nu gett ditt hjärta ett nytt batteri. Du sitter nu på en hög häst, men du kommer klara dig alldeles fint, det enda du behöver göra nu är RADERA (även om du hoppats på att få med dig fina minnen ifrån det gångna året är det dags nu, tyvärr).
Kommentarer
Trackback
