Mamma Mia!
Mamma Mia - 
en flicka(sofie) ska gifta sig, hon bor med sin mamma i en liten taverna på en av greklands alla öar. Men hon har en önskan. Hon vill hitta sin pappa. Efter att ha hittat sin mammas dagbok får hon läsa om tre tänkbara pappor till henne. Hon skriver ett brev och skickar med ett inbjudningskort till allihop och efter att en och en droppar in på den lilla tavernan börjar saker att hända. Till en början tror de tre männen att de ska på ett bröllop och besöka en gammal vän, Donna(mamman). Men snart förstår dem sakta men säkert att det är något annat som ligger till grund för deras visit. Flickan söker en fadersgestalt och de tre ställer upp till fullo, som aldrig förr.
En mor och dotter.
Jag har sett den otroliga föreställningen; Mamma Mia. Den är helt fantastisk!
Första gången jag såg den drogs jag med som av en lust och ett begär att själv få stå på scenen.
Den är otroligt välgjord och den ena kända skådespelaren briljerar som en gud på scenen. Inte nog med deras otroliga skådespelar insatser, alla samtliga sjunger också. Eftersom hela konceptet är just en Musikal.
Just en scen jag älskar är en kort tid efter pausen, då mamman (donna) sjunger sitt solo och den ena utav de tre papporna (sam) kommer in och även han sjunger sin del. Sen övergår det hela till en sång de båda delar. Den är så känslostark att ma t.o.m får gåshud.
Har äran att få mailkontakt med en utav skådespelarna i ensemblen, inte mindre än Reuben Sallmander. Och det är en otroligt chans att få ett större inflytande i det yrke som kanske en dag även kommer delas av mig.
Det känns skönt att få prata av sig med någon som redan står på andra sidan och kan ge den feedback en osäker, oupptäckt talang söker.
Tänk att det faktiskt finns människor som bryr sig, som ställer upp. Det är med värme i hjärtat och en oerhörd tacksamhet, som jag vill tacka honom för att han tagit sig tid.
Har ni inte redan sett den och planerar att se den en andra gång, KÖP BILJETTER NU och spring och se den! Ni kommer inte ångra er, tro
en flicka(sofie) ska gifta sig, hon bor med sin mamma i en liten taverna på en av greklands alla öar. Men hon har en önskan. Hon vill hitta sin pappa. Efter att ha hittat sin mammas dagbok får hon läsa om tre tänkbara pappor till henne. Hon skriver ett brev och skickar med ett inbjudningskort till allihop och efter att en och en droppar in på den lilla tavernan börjar saker att hända. Till en början tror de tre männen att de ska på ett bröllop och besöka en gammal vän, Donna(mamman). Men snart förstår dem sakta men säkert att det är något annat som ligger till grund för deras visit. Flickan söker en fadersgestalt och de tre ställer upp till fullo, som aldrig förr.
En mor och dotter.Jag har sett den otroliga föreställningen; Mamma Mia. Den är helt fantastisk!
Första gången jag såg den drogs jag med som av en lust och ett begär att själv få stå på scenen.
Den är otroligt välgjord och den ena kända skådespelaren briljerar som en gud på scenen. Inte nog med deras otroliga skådespelar insatser, alla samtliga sjunger också. Eftersom hela konceptet är just en Musikal.
Just en scen jag älskar är en kort tid efter pausen, då mamman (donna) sjunger sitt solo och den ena utav de tre papporna (sam) kommer in och även han sjunger sin del. Sen övergår det hela till en sång de båda delar. Den är så känslostark att ma t.o.m får gåshud.
Har äran att få mailkontakt med en utav skådespelarna i ensemblen, inte mindre än Reuben Sallmander. Och det är en otroligt chans att få ett större inflytande i det yrke som kanske en dag även kommer delas av mig.
Det känns skönt att få prata av sig med någon som redan står på andra sidan och kan ge den feedback en osäker, oupptäckt talang söker.
Tänk att det faktiskt finns människor som bryr sig, som ställer upp. Det är med värme i hjärtat och en oerhörd tacksamhet, som jag vill tacka honom för att han tagit sig tid.
Har ni inte redan sett den och planerar att se den en andra gång, KÖP BILJETTER NU och spring och se den! Ni kommer inte ångra er, tro
Änglar finns dem?
Ängalik kärlek är den finaste. Alla runt omkring dig har den, du ser bara inte deras vingar men de skyddar dig och älskar dig för allt.Studentens tider!
Folk kämpar med läxor och prover, inlämningar av viktiga och betydelsefulla arbeten.
Genom tolv fulla och långa år.Till slut får de en bekräftelse, det är dags att bilda sig ett liv, uppfylla de drömmar och mål man strävat efter så länge.
Kanske sitter man med ångest och panik ända in i hjärtgropen- Vad ska jag göra nu? Vart ska jag ta vägen?
Skolan är ju inte bara en jobbig process genom livet utan också en trygghet för många. De vet att de ska dit imorgon och i övermorgon och dagen efter det. Möjligen ett break för helg men sedan är det dags att sitta i skolbänken igen.
Man får uppgift efter uppgift och alla ska de följa de krav och rekommendationer som skolan ger i form av sina betygskrav. Man ska vara en flitig elev med så många MVG'n som möjligt och ändå hinna ha ett socialt liv vid sidan av. Då kan man ställa sig frågan-är det slut när du tagit studenten eller är det en början?
Början på vadå? "Någonting nytt" skulle de allra flesta ha sagt.
Om man vet vart man vill ta vägen och vad man vill ha ut av sitt liv, varför all denna panik och stress. Tids nog kommer den studen då du står där med mössan i ena handen och betygen i den andra och du får göra precis som du själv vill med ditt eget liv. Då ska man väl ta chansen? Kanske passa på att resa, arbeta eller rent av fortsätta med en djupare utbildning som tar dig in mer direkt på det ämne och yrke du önskar arbeta med om några år.
Jag personligen har ett helt år kvar innan jag själv får springa rakt ut i livet med mål och full av energi. Men konstigt nog har jag aldrig känt mig så redo som nu. Jag kan lika väl ta studenten nu, på momangen!
Jag vet vad jag vill och jag vet hur jag ska kunna påbörja mina drömmar.
Jag skriver inte om studenten i form av att kunna klaga på stressen, städningen, matlagningen, inköpen eller alla gäster som ska bjudas och passas upp. Utan om den mer korrekta faktan OM studenten, vad handlar den om och vad gör den för dig och mig?!
Det är lustigt att jag känner så som jag känner men det är kanske bra att jag har ett år kvar, så jag inte förhastar mig. Tänk om jag plötsligt skulle stå där- ooops, de blev inte som jag tänkt mig...skulle nog väntat ett tag och funderat grundligare på om denna drömmen FUNKAR!
All lyckoönskning till dem som tar studenten i år och ett stort GRATTIS till mina kära vänner runt omkring mig som springer ut med mössan i hand, nu till veckan. Lycka till!!
För min egen del blir det att ta av sig tofflorna och ta hundarna på en prommenad.
Tack och a
Genom tolv fulla och långa år.Till slut får de en bekräftelse, det är dags att bilda sig ett liv, uppfylla de drömmar och mål man strävat efter så länge.
Kanske sitter man med ångest och panik ända in i hjärtgropen- Vad ska jag göra nu? Vart ska jag ta vägen?
Skolan är ju inte bara en jobbig process genom livet utan också en trygghet för många. De vet att de ska dit imorgon och i övermorgon och dagen efter det. Möjligen ett break för helg men sedan är det dags att sitta i skolbänken igen.
Man får uppgift efter uppgift och alla ska de följa de krav och rekommendationer som skolan ger i form av sina betygskrav. Man ska vara en flitig elev med så många MVG'n som möjligt och ändå hinna ha ett socialt liv vid sidan av. Då kan man ställa sig frågan-är det slut när du tagit studenten eller är det en början?
Början på vadå? "Någonting nytt" skulle de allra flesta ha sagt.
Om man vet vart man vill ta vägen och vad man vill ha ut av sitt liv, varför all denna panik och stress. Tids nog kommer den studen då du står där med mössan i ena handen och betygen i den andra och du får göra precis som du själv vill med ditt eget liv. Då ska man väl ta chansen? Kanske passa på att resa, arbeta eller rent av fortsätta med en djupare utbildning som tar dig in mer direkt på det ämne och yrke du önskar arbeta med om några år.
Jag personligen har ett helt år kvar innan jag själv får springa rakt ut i livet med mål och full av energi. Men konstigt nog har jag aldrig känt mig så redo som nu. Jag kan lika väl ta studenten nu, på momangen!
Jag vet vad jag vill och jag vet hur jag ska kunna påbörja mina drömmar.
Jag skriver inte om studenten i form av att kunna klaga på stressen, städningen, matlagningen, inköpen eller alla gäster som ska bjudas och passas upp. Utan om den mer korrekta faktan OM studenten, vad handlar den om och vad gör den för dig och mig?!
Det är lustigt att jag känner så som jag känner men det är kanske bra att jag har ett år kvar, så jag inte förhastar mig. Tänk om jag plötsligt skulle stå där- ooops, de blev inte som jag tänkt mig...skulle nog väntat ett tag och funderat grundligare på om denna drömmen FUNKAR!
All lyckoönskning till dem som tar studenten i år och ett stort GRATTIS till mina kära vänner runt omkring mig som springer ut med mössan i hand, nu till veckan. Lycka till!!
För min egen del blir det att ta av sig tofflorna och ta hundarna på en prommenad.
Tack och a
Välkommen till min nya blogg!
Måste erkänna att detta känns ovant. Att kunna skriva i sin egen dagbok är vanligt men att kunna få skriva öppet inför alla är nytt även för mig.
Känns en aning lustigt att nu få dela med sig av sina tankar och funderingar. Men här sitter jag ändå och tangenterna trycks ner i all iver för att kunna få skapa ord bildade av mina tankar.
det är så mycket jag vill ha sagt och skriva ur mig men frågan är om allt verkligen kommer att ha ett sammanhang.
Var väl mest tvungen att testa mig fram.
Nåväl detta blev det första och förhoppningsvis inte det sista inlägget.
På återseende!
