Smärta ...

Detta är heeelt sinnesjukt.
Visst jag blev ledsen och har mått piss sedan jag och K gjorde slut.
Men inte fan trodde jag att jag kunde må sämre.
Efter förra helgen, allt har alltså hänt på en vecka, så har jag gått ner mig själv mer o mer o mer.
Jag vaknar om nätterna, jag är alltid trött, jag har tappar lusten och suget för roliga saker.

Och det värsta som finns, jag klarar inte av att höra om kärlek eller ens se kärlekspar gå på stan o strosa för lite julhandel.
Jag klarade inte ens av att igår se på Idol när Erik vann och tog upp sin flickvän.
Jag får sådan kramp i hjärtat, en helt obeskrivlig känsla av smärta... den varar länge, den ilar och borrar sig djupare för varje gång. Jag vaknar med denna smärta i mitt bröst varje morgon, sedan lägger den sig lite för att sedan komma tillbaka o besöka mig mååånga gånger under dagen.

Jag har varit med om en jävla massa skit saker, som jag inte vill dela med mig av till någon. Inte ens mina närmsta vet speciellt mycket om allt det här. Men ni ska veta att jag har fått betala ett högt pris för att sitta på denna stol idag och kunna skriva här.
K. tror sig veta en massa dumma saker jag har gjort...vilket resulterar i en onödigt stor konflikt ständigt och jämt mellan oss.
Men istället för att faktiskt ge mig chansen att få prata och berätta så ignorerar han mig och fortsätter sura.
-Om du, K, kan tänka dig att lyssna på mig någon gång så ska jag berätta precis vad jag varit med om...då kommer du inte tro så jävla mycket ont o mig!!!

Varför kan inte vi få vara som vi var förr- gå och handla mat tillsammans, hålla om varandra, gå på bio. Ha en av alla våra underbara och mysiga hemmakvällar framför tv'n med god mat och godis och en himla massa kärlek. Varför får inte vi gå och julhandla tillsammans och vara lyckliga som de andra paren på stan? Varför får inte vi vakna upp tillsammans varje advent och mysa en stund med lite glögg och ett varmt täcke?

Frågan jag ställer mig varje dag och varje natt är- kommer jag få vad jag önskar mig i julklapp, att få vakna upp med dig på julaftons morgon, ha en god lång frukost, duscha, ta en härlig promenad, utbyta julklappar och sedan åka hem till våra föräldrar för julmat?! Hade jag fått uppleva detta, hade jag gjort precis vad som helst- hör ni det?! Precis vad som helst.........Kan inte du också höra det K. Vill inte du det också?

 Släpp då allt ont och tråkigt runt oss och gå ihop med mig, vi är ett team, vi ska vara dem starka mot världen, men världen tycks komma emellan oss då o då. Jag har tappat andan, min mage är tom, mina kinder färglösa- jag kan inte göra mer än vad jag gjort. Jag lämnar detta nu, en gång för alla.....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0