R.I.P.
Våran allra bästa vän har nu avlidigt.
Sent i natt fick hon en stroke, en hjärnblödning på vänster halva och vinglade spydde och gjorde inne flera ggr på morgonen. Samtalet kom med chock beskedet. 09.20 somnade Nike med arragoz vid sin sida in (nej han lever fort.).
Hon blev 14 år gammal, äldsta Flat Coated retrivern i hela gbg och hon var glad ända in i det sista. När vi åkte till veterinären och mamma öppnade bagage luckan så kröp hon fram och slickade mamma på munnen.....hon förstod nog och tog sitt avsked.
Det mest makabra hittills var när jag sedan fick se den soppsäck som tidigare föreställt Nike på väg till Repnova- för kremering. Tårar har runnit hela dagen, känsloladdade samtal och fina värmande sms har rullat in. Tack alla för stödet.
Jag kommer lägga upp bilder på Nike inom kort så får vi alla minnas.
Hon som gömde sig när man tittade på henne om hon skulle göra ifrån sig i skogen, hon som öppnade dörren till garaget och åt ut pepparkakshus samt julgodis, hon som var pinn- och bad/vatten galen, hon som åt upp fyra plåtar nybakade bullar....hon som var där ända sedan vi var 5-6 år gamla tills nu. Ett helt liv för mig känns de som.
Jag kommer alltid ha Nike i minna tankar. Och Arragoz var bedrövad: "ingen som ligger i nikes säng, ingen nike som sakta suckar sig framåt, folk som bara gråter...var är nike?" Han kommer nu hädanefter få all min uppmärksamhet.
Pussar och kramar,
passa på att ta hand och uppskatta era nära och kära medans ni kan...man vet aldrig när det är försent.
Ajdö.
At the job.
Men blicken faller allt oftare mot skärmen som till slut blir outhärdlig att undvika...måste skriva två rader, måste surfa lite....måste...
Kan meddela att inga större olyckor har skett än så länge och det finns nog ingen risk att dem kommer förekomma heller. Kan dock meddela att temperaturen i bassängen är obetydligt låg för att jag ens ska kunna doppa foten (hur ska jag kunna livrädda?!) :p
Träningen rullar på som aldrig förr...har losat 4 kilo nu och jobbar mig neråt, börjar gillar läget. Jag är mer än redo för badsäsongen trots tre veckors dispans för skada i knät.
Jag vet at hjärnspöken kan ställa till det för en rejält, men börjar komma över dem och ser ljuset längst bort i tunneln. Jag tror att detta var/är det svåraste jag någonsin fått komma över (hittills). Aldrig haft så ont i magen och hjärtat som nu/då och aldrig kommer jag gråta så mycket......men jag står på mina ben, med ett beläget leende ritat över ansiktet så det kommer nog gå bra för mig, som med alla andra.
Nu åter till bevakningen, hoppas inte gubben på bana 6 svimmar av nu....han har varit blå i ansiktet länge nog.
Keep up the good work, people!
And ill be in touch. Ta'da!
Tillägnan
och min lycka till/för en person som fått mig till detta. Det finns ingen annan människa som kan ge mig den trygghet du skänker inte heller den kärlek som bränner.
Jag vet att tiden isär gjorde oss till onda/okloka/drastiska människor, vi har nog lärt oss av det och det vi delar nu är starkare band och vilja än innan.
Vi går genom eld och vatten, lik och snö, grus och storm. Vi blir (hoppas) för evigt tillsammans i denna karusell.
Vi älskar som om det vore det sista, vi bråkar som om det vore det första, vi är kanske gjorda för varandra ändå?
Eller som en del föredrar att uttrycka det: vi förtjänar varandra?!
Jag ser fram emot långa, sena nätter med dig.
Jag ser fram emot tidiga mornar och griniga stunder, jag ser fram emot väntan hand i hand och minnena vi skapar och lämnar efter oss. Jag ser fram emot att få träffa dig igen (snart) !
Kort sagt, jag tror jag älskar dig.
Nu återigen: SNÖÖÖÖÖÖ, vad är det för fel på lite sol? Ha?
VAKUUM
Jag skulle verkligen behöva en semester resa efter allt som hänt mig och allt runt omkring de senaste månaderna.
Jag tittar på sällskapsresan, Nueva Estocolmo och det ser så underbart skönt med strålande sol och 30 graders värme. Jag är verkligen inte gjord för att leva i kylan, regnet och det gråa som det är just nu...iofs ska jag inte klaga solen tittade faktiskt fram idag och man känner på sig att det börjar bli vår. Underbart skönt!
Jag vill komma igång med mitt liv, känns som om allt bara står stilla, som om jag inte kommer bli någonting eller få någonting i mitt liv. Men visst kommer jag det, inget kommer stoppa mig när jag väl sätter igång (fråga vem som helst!).
Men som sagt, denna tiden just nu, denna veckan, denna månaden, just denna timman känns för jävlig!!!
Jag ska dock inte klaga, som jag nämnt ånyo, jag är frisk (förutom mitt knä), jag har mina vänner, jag har min pojkvän (igen) och min familj mår toppen. Snart sticker ju jag och mor min till Le Paris också- feting nice :D
Nu återigen filmen, vi höres en annan dag!
Live your life like you're going to die tomorrow !
Green Card express
Jag har tagit mitt sunda förnuft till fånga och jag har ansökt om ett Green Card, bara att ta steget känns kanon bra.
Har alltid sett mig mer hemma i Usa än här i Sverige, plus att jag också föredrar deras synsätt på samhället, politiken och självklart rättsamhället. Där lyser också jantelagen med sin frånvaro.
Man kan gå till väga på två sätt när man ska söka ett Green Card, som inte bara ger uppehållstillstånd utan också arbetstillstånd. Först kan du naturligtvis söka via Amerikanska Ambassaden i stockholm eller betala en avgift för ett lotteri- som varje år lottar ut green cards till (fördel för svenskar) 50,000 personer!
Avgiften ligger på 2541,50 kr (för att vara exakt) och då finns du med i den årliga dragningen hela livet ut.
Visst nu kan vissa tycka att "va fan, lotteri och green card är ju omöjligt att få, varför ens söka?" och "ooh big deal o söka det!". Men det är många som snackar om att dem till flytta till Usa och pröva lyckan där, men hur många söker egentligen uppehållstillstånd osv? Jag tänker ju inte direkt åka över och desperat gifta mig med en amerikansk medborgare.
Jag och min älskling som också sökt green card kommer flytta så fort vi får godkänt. (det är inte så förbannat svårt som folk tror!) Plus att Kristian har sin morfar i Usa, som lätt kan kalla över oss och då får vi godkänt genom det.
Troligtvis måste jag bli Mrs Tanfara då, men det kan det väl vara värt.
Okej, nu närmar det sig med stormsteg: LÖRDAGEN!
Kvällen kommer inledas med middag:
-Kycklingklubbor
-Kyckling spett
-Fräsch sallad
-Tzatsiki
-Potatissallad
-Vitlöksbröd, Sen till allt det bjuder jag på antingen rött/vitt vin (bag in box!)
Sedan till efterrätt:
-Vaniljglass
-Varma hallon
-Glas champange
Sen kommer kvällen bjudas på lekar, drinkar och en himla massa annat skoj! Vi rör oss utåt runt tolvsnåret, ses i dimman :) Enjoy!
house
Blå som få
Jag kommer inte ändra min åsikt för det parti som nu sitter vi makten. Slutsatsen kan tolkas så att folk som är rädda för sanningen och gärna vill leva skymundan DEM blir upprörda över ett tidigare inlägg om moderaterna.
Vissa människor kan inte hantera sanningen, face the truth mates!
Återigen my life:
Jag fyller som bekant år idag och har redan fått en en hel trevliga och gulliga sms av folk (tack!), till och med från min nya arbetsplats. Känns kul att få bli en i gänget där.
Ja, då var man 20 år och redo att ta klivet in i......spritbutiken! För en del av er är det redan kännbart att en liten tillställning kommer äga rum på min gata, i mina föräldrars hus på lördag. Så det är bara att slänga på kappan, packa systemkassen och titta in. OBSERVERA: inbjudan krävs!
Jag kan också meddela att jag har bestämt mig, detta kan komma som en chock för en viss person men jag vill att den personen visar värdighet och förståelse för mitt beslut och därmed inte hör av sig igen.
En person som gjort mig besviken om och om igen, en person som för mig IDAG inte passar in och en person som faktiskt har stått ut med mig för länge för att detta nu ska fortskrida. Jag packar min väska och går över tröskeln, ADJÖ!
Nej nu ska jag öppna presenter (alla stora paket från NK med en svidande prislapp som representerar kapitalisterna) och äta tårta som INTE är ekologisk! :D Ha en bra dag gott folk, pussar!
Ett parti att lita på :)
Det är lönlöst det system som svenska folket har röstat på i alla år, det är ohållbart. Folk klagar men ändå är dem där och röstar för socialdemokraterna. Ja, dem gör vissa saker bra men sjukvården kan dem ingenting om.
Där träder Moderaterna in, dem kan någonting om sjukvården. ALLT ska naturligtvis inte göras privat (så ni fattigjon, kommunister, böngroddare kan andas ut!), men en viss del. Det ska finnas betydligt större valmöjlighet för dem som är sjuka. Tar man bort dem låga avgifterna och hela det öppna systemet kommer vi garanterat att få bort alla hyprokondiker/invandrare/arbetslösa som sitter och dregglar på akuten för att kunna förlänga sin sjuklediget/sjukpension...Vi slipper dem, för ingen vill ju betala om man inte egentligen är sjuk!
För att återknyte till kompetensbefriade läkare så nämns den läkaren jag fick träffa på lundbys akut. Det ska också inflikas att jag satt i fem timmar efter det ytterligare 30 min i väntan på läkaren själv. När läkaren kom, satt han och inspekterade och spekulerade kring huruvida dess uppkomst och orsak och åtgärd. Slutsats: han skrev en remiss till möndalsakut/röntgen och sa att träning var strikt förbjuden.
- FUCK, tänkte jag, där rök min beach 2009.....
Väl inne på möndalsakut insåg jag vilken del av befolkningen jag mötte (behöver inte nämnas här!).
Jag satt alltså ytterligare 5 timmar och hade då 4 st före mig i kön som hade suttit där sedan halv två(jag kom halv 4).
Efter många klagomål gick även jag fram till disken...kvinnan muttrade över ännu ett klagomål och jag tände till:
-"Ni kan skriva bort patienten Emelie Pihl, jag går härifrån. Detta är under all kritik. Är ni underbemannade eller vad är det frågan om, ni har hämtat in två patienter på över tre timmar."
Kvinnan grinade till och svarade: " NEJ vi är inte underbemannade, vi har två läkare..."
-"som gör vadå? Sköter lokalvården, akuten och ambulanspatienter? Nej nu ska jag iväg och arbeta, så jag kan betala skatt så du får någon lön: KÄRRING".
Där avslutades diskutionen och jag var en väntan mindre.
Imorse befann jag mig på en PRIVATKLINIK, Calanderska. Mycket bra service, rulljans och action på stället. Röntgen, undersökning och en remiss pågick drygt 30minuter sammanlagt och kostade mig 400kr, hädanefter ALLTID privatvård.
Den som har råd ska också få rätten till bättre. Sen kan alla ensamstående mammor som la sig på rygg och särade benen vid 14 års ålder skylla sig själva: satsa på utbildning, ett bra jobb och du har råd.
I raise my case! :)
Nu ska jag iväg och arbeta gott folk, talk to you later. Kisses
Serenity
I told you once that love wouldn't come back to me in the way it did.
I never thought that i experinced real love untill I faced it again.....
As you might know, I'm back, i'm back with the old horse and we have never been so happy as now.
I told you about the tiny wound, I told you about missing the mornings and nights with that love you only get once and I told you about finding it again. We'll people, sometimes it has to knock on your door moore then once for you to realize that you actually living in that dream you so desperatly want to live in.
I did what I could to get rid of thoose feelings hunting me, I did what I could to get rid of all the memoise visiting me, I did what I could to get rid of your face showing up in my dreams at night....but I failed. You're still here but the only thing that's diffrent is that I now can feel you under my skin again...
And I can't belive it's true, you're really here again. I can promise you that I will never leave you in that way that I did before.
- I will always love you, you will always be a part of my memory and I will always keep a part of your heart in my pocket !
Sincerely yours,
What more is it to say ?
Den största jubelidioten genom tiderna.
"Oh nej nu kommer emelie att hänga ut någon igen..", tänker säkert många men ni behöver inte vara oroliga för denna personen är det nog inte många som känner till (av mina läsare).
Tänk er en människa som ni spenderat ett helt år med. En människa som kände dig bättre än någon annan och du kände den människan lika bra. En person som sägs ha älskat dig och kanske fort. gör (vem vet). En person som du lagt ner så mycket tid och pengar på, som du offrat så mycket för. För vadå då egentligen nu såhär i efterhand?
Vad är dem rester ni delade? Varför har den personen fullkomligt sugit åt sig allt av det du gav och bara stuckit?
När du sen försöker kontakta, försöka umgås t.o.m försöker intressera dig av den denne personens nya liv (flickvänner osv) får du bara onda ord, arga blickar och fruktansvärt nedvärderande kommentarer tillbaka. Du vill ju att personen ska gå vidare och att personen ska vara lycklig men också kunna möta dig med ett leende då och då när ni möts på gatan inte förändras till den värsta sortens människa som finns.
Denna personen har jag följt utveckligen med, jag har lärt känna denna person in och utan, jag har också fått stå ut med mycket och inte nog med det jag får endast skit tillbaka. Ren jävla skit....alla nya människor personen träffar numera är tusen gånger bättre än du, har mer motivation och större chanser att nå sina mål än vad du har (enligt personen själv). Och trots det möter du människan med ett leende och önskar HONOM lycka till, fy fan för dig din jävla idiot må du brinna i helvetet.
Men nu har du stängt dörren, du har gråtit ut de sista tårarna som behövdes och du har nu gett ditt hjärta ett nytt batteri. Du sitter nu på en hög häst, men du kommer klara dig alldeles fint, det enda du behöver göra nu är RADERA (även om du hoppats på att få med dig fina minnen ifrån det gångna året är det dags nu, tyvärr).
väntar.
- nej just det, INGENTING.
I framtiden kommer jag naturligtvis se bakåt och tycka att denna tiden av mitt liv var underbart skön och ostressad. Men för tillfället vill jag inget hellre än att slängas mellan olika jobbuppgifter, ut på after work, planera inredningen i lägenheten och spara pengar till kommande resa. Omgiven av en massa intressanta människor i den av mitt liv som kallas "lycklig".
Men antagligen kan man ju inte få allt, iaf inte samtidigt ! Jag går från sängen till skolan till jobbet till träningen och på helgerna flyr jag vardagens gråa tristess med hjälp av dundrande musik, höga klackar och ett stänk av vin. Tragiskt skulle många säga men man får verkligen se det lilla extra i tillvaron. Och för mig blir det att omge mig av en massa nytt folk och en triggad stämmning.
Jag väntar, säger jag när folk frågar. "Jag väntar på att mitt liv ska komma igång", poetiskt inte sant. Många skulle svarat "att ditt liv har redan börjat, det är det du precis lever just nu", men då vet jag inte varken ut eller in. Varför ska jag klaga ? Jag har ju själv satt mig i denna situationen men snart så är den färdig och tänk då hur mycket nytta du dragit av denna miserabla period.
Det är lustigt hur man kämpar för att få egen tid till olika intressanta mål man har när man är tillsammans med någon och har man ingen ja då kämpar man förjäves för att hitta någon att slösa tiden med. När möter man väggen, mitt punkten i ens liv som ändrar allt? Den som får en att kombinera yrke med kärlek, förhållande och relation.
Jag väntar, säger jag när folk frågar. Jag väntar.
Boring
Tråkiga januari tider. Det är nästan komiskt hur tråkigt det blir och hur mycket tiden står stilla när man närmar sig januari, februari och t.o.m en del av mars.
Regn, snö, regn, snö, inte ens vädret vet hur dem vill ha det och inte gör jag det heller.
Känns meningslöst att klä sig i något extra fint eller för den delen föna håret och lägga en lätt make up,
det spelar ingen roll ändå.
Det är bara att vänta ut tiden, vilket tar alldeles för lång tid och jag är alldeles för otålig.
Sysselsättning nu under "torkan":
- Träning: tränar 5-6 dagar i veckan, konstant hungrig för jag tränar mycket muskler.
- Skola: har mina lektioner och pluggar mycket körkorts teori.
- Kärlekslivet: none! Det står fullkomligt stilla, har inte ens någon som jag vet finns där. I need a date !:P
- Förövrigt är det mycket tid som läggs på mina riktiga vänner och familjen just för tillfället.
Jag kom o tänka på det häromdan, hur illa jag betett mig mot en gammal bekant, som jag snart hoppas ska kunna kalla vän. Vi har känt varandra länge, gått i samma skola i flera års tid men jag har faktiskt sagt en sak om hennes vikt, personligen till henne och det var inte schysst. Sen har jag inte varit speciellt trevlig mot henne heller, alltid falska leende och töntiga blickar (det var nog lika ömsesidigt från henne iofs) men jag vill ändå ta tid och be om ursäkt och säga att det känns kanon kul att vi suttit o snackat så mycket som vi gjort, att vi kanske ska gå ut i helgen och att vi kan prata moget nu efter alla år av tja, omoget hat. Vi kommer ju inte bli bästa vänner kanske, men iaf. Förlåt mig för hur jag uttryckte mig.
Thailand:
Min bästa vän åker snart och lämnar mig i kalla Sverige i tre månader.
Hur ska jag klara mig ,vem ska jag träna med, vem ska jag festa med ??? Tack och lov,
har jag iaf min andra bästis kvar (man kan ju inte lämna mig helt ensam, hallååå!) men jag är så orolig att något kommer hända. Och jag kommer BIG TIME, sakna honom !
Fredag den 30, vecka 5: Avskeds "ceremoni"- enjoy !
Nu åter till apelsiner, mörk choklad och teori, wohoo!
Love, peace, me :)
Issues
Jag har insett att jag befinner mig i ett vakum: Bestående av skola, träning, DÖ tid.
Jag har verkligen gjort en mindre turn in i väggen och det känns för jävligt.
Jag har ingen motivation att göra, åstadkomma eller börja med någonting.
Fan kan någon ge mig en lätt spark i röven, säga till mig att rycka upp mig och sätta igång ?!
När jag gjorde slut med K. kände jag mig stark, jag kände mig så jävla duktig. Jag är ung, jag har hela livet framför mig och nu ska jag bannimej sätta igång med mina grejer, mina planer och idéer. Jag kände inte för ett till förhållande utan ville hellre plocka ur godbitarna av att bara träffa någon casual. Men NEJ NEJ NEJ....så blev inte fallet.
Träffade en person- katastofalt, sicken tönt. Och nu sitter jag här i min ensamhet och hoppas på att mina drömmar ska komma allt snabbare till mig än förut. Medans just mitt ex, K. får träffa damer och hoppar runt flitigt.
Kul att det alltid slutar med att den som blir sårad får chansen och den som ville börja om på nytt och testa nya saker inte ens får komma utanför dörren.
Det är bara så typiskt och ja jag är glad för K's skull, but what about me...?
Att inte ha ett jobb att gå till på dagarna (lika ofta, har det fort. kvar alltså!) är också skit tungt. Jag är van att ha massor av saker kring mig nu det enda jag kan göra om jag vill sysselsätta mig är att plugga.
Nej nog gnällt om detta. Nu ska jag se framåt, bita i det sura äpplet och ge mig fan på att sommaren och den underbara resan till spanien kommer bli fuckin' great !
I maj är jag ju faktiskt färdig med plugget och förhoppningsvis har jag också då mitt körkort :)
jag har fyllt 20 år och har en hel sommar framför mig, tjohoo!
(det med jobb kommer, jag har ju faktiskt flera erbjudanden, får väl tacka ja till något).
Pussar och kramar gott folk, let's do this !!!
samlar vuxenpoäng flitigt.
och då också flyttat ut ur hans lägenhet. Bor hemma för tillfället.
MEN nu är det dags att få sitt egna kribb. Och jag ska få världens bästa rumskompis- can't be better.
Imorgon ska vi ner på stan jag och me roommate o kolla lägenheterna, vilken som passar oss bäst osv. Sen när vi bestämt oss är det bara att packa skiten och flytta. Tänk mitt första riktiga egna, jag kommer stå på kontraktet och jag ska få ha mina möbler i lägenheten. Inte nog med det den ligger mitt i stan, ska endast bestämma mig mellan vasa, linné eller johanneberg. Jag tippar på vasa.
Men som sagt min rumskompis. Han är en utav världens mest snällaste människor. Han är otroligt ordentlig och fantastiskt ekonomisk(vilket är ett plus för mig), sedan är han min bästa vän sedan jag vet inte när och framför allt vi fungerar såppas bra att vi kan bo tillsammans i en lägenhet.
My dream is coming true!
Mitt nya tränings schema är upplagt följande:
1 dagar i veckan går jag på skivstång
3 dagar i veckan går jag på spinning M.
Och sen extra pass på gym, 2 ggr i veckan.
Kosten är upplagd på mkt fetter (nyttiga),
mkt fibrer och mkt vätska i form av vatten och energi dricka.
Sen kommer jag naturligtvis äta protein (kött) osv. Det enda jag hoppar över är socker och kolhydrater, för det är dem som är bovarna i hela dramat med viktökning. Med andra ord får jag t.o.m ta mig en liten skål chips om jag vill gotta till det, helt tillåtet.
Isn't that great!
Körkort:
Jag kör med mamma/pappa cirka 4 dagar i veckan.
Jag läser teori varje kväll cirka 30min.
Och jag har bokat uppkörning och teoriprov, men det får ni endast veta när jag klarat det.
(dock finns det ju inga tider när man vill ha dem, så man får ställa sig i kö som alla andra-skit!)
Ha en great day och en bra vecka !
Kisses, me :)
2008 vs. 2009
Jag har gjort slut med K., fått två nya jobb och har tentat upp alla mina G'n på gymnasiet.
Med andra ord kan man säga att jag är rätt laddad för det nya året.
Jag ska fortsätta med mina två jobb fram t.o.m sommaren, sen har jag fått ett frestande erbjudande som ska sysselsätta mig lagom till oktober, om jag inte stannar kvar vill säga.
Jag ska göra en oförglömlig resa runt midsommar med a lovely girlgang. Jag ska även passa på att resa en weekend med mamma till Paris- Le France, nu till mars/april. Ska troligtvis besöka en gammal vän i LA också.
Jag ska göra Högskoleprovet i februari och jag ska söka in till minst tre kurser för hösten.
Jag ska äntligen börja plugga min kära franska, (övning inför nästa år).
jag ska försöka flytta hemifrån (har en lägenhet men måste byta den).
TA KÖRKORT (ja, jag vet...skyller på att jag inte haft tid).
(man kan säga att detta är en blandning av nyårslöften och saker som redan är bokade).
2009- "de förberedande året", kan man säga. Detta året ska jag plugga upp mitt språk, jag ska tjäna och spara pengar och jag ska ta mitt körkort(för bil har jag).
För sedan 2010, då drar jag och med vilken jävla fart sen!
Bästa minnena från 2008: Studenten givetvis (skönt o slippa folket), resan till Kroatien med familjen, jobbet på Gina Tricot, viktnedgången.
Sämsta minnena från 2008: The break up med K., alla pengar som försvann i onödan(krogen-sprit-dyra-kläder), Nyåret som inte firades i London, viktuppgången.
Jag säger bara folk: PASSA PÅ ATT NJUTA, tiden går snabbare o snabbare för varje år som går. Lycka till med allt ni tar för er, hoppas det kommer till er fördel.
Kramar och ett riktigt GOTT NYTT ÅR! :)
I juletider...
Varför känner jag mig alltid så ensam?
Dagen innan ligger jag alltid och tittar på kärleks/julfilmer mest för att komma i stämning men det är något som tar emot, något som känns ensamt.
Jag vet att man ska vara glad för dem man har i sin närhet och jag har ju mamma, pappa, min lillebror samt min mormor.
Sen har jag naturligtvis mina bästa kompisar och andra vänner (gamla som nya). Jag har också en före detta pojkvän som är speciell still even today. Men ändå är det något som ligger där och gnager.
Och det blir ju inte bättre för att själva julhögtiden är en plats för kärlek och omsorg.
Jag vill ha en trasselfri och kärleksbombad julafton, vilket jag också ska få !
Jag är dock nybliven singel och jag har inga planer på att bli tillsammans med någon igen, på väldigt väldigt länge. Jag tycker det är så skönt att vara ensam och jag har så mycket jag ska göra och uträtta innan det kommer få plats för en person till i mitt liv.
Jag är därför ledsen K. att behöva meddela att vi inte kommer gå tillbaka till varandra. Jag är hemskt ledsen, det tar mig emot att skriva det men jag måste göra det för det gör mig så ont att se dig gå runt och hoppas, lev ditt liv och gör det du vill, trassla inte in dig igen med mig jag är inget bra för dig så som jag mår just nu.
Jag har däremot tre nya nyårslöften som jag tänker infria under året 2009.
1. Någonting med hälsa och kroppen. (innefattar vikt, näringshalter och en hel del sparande!)
2. Ska göra färdigt vissa saker jag påbörjat. Göra högskoleprovet, söka till tre alternativa skolor (inom sverige och utanför).
3. Jag ska göra en sak i cirka två-tre månader, men det är en hemlighet. Ingen kommer få reda på det förrän det är dags.
Jag önskar er alla härmed en följsam julafton och en härlig afton. God natt och God jul mitt härsskap.
Intet ont anande..
Nu har jag funderat igenom vissa saker och det jag kommer fram till är inget lysande direkt.
Jag är inte en person som förhastar mig, jag är oftast väldigt noggran med vad jag känner och vad jag tycker innan jag träder in i något.
Jag har haft en sådan förvirrande tid de senaste månaderna att jag inte varit mig själv.
Jag har uttryckt mig dumt inför vissa människor och jag har tagit fel på mina känslor.
Jag trodde jag var förälskad, jag ville vara förälskad, jag hoppades att jag kunde bli förälskad i just denna personen men svaret blev ett tydligt nej efter den helgen som nyligen passerade.
Kraven kom för snabbt....har jag svårt att bli kär gör du inte saken lättare genom att bomba mig med krav på ett vuxet förhållande, flytta ihop, älska....man kan ha tålamod. Även "vuxna" tar god tid på si
Jag är verkligen verkligen ledsen att behöva säga detta men det blir nog inget med "dig och mig". Som jag skrev för någon vecka sedan: Jag blir helt spattig när jag är med dig, jag är inte mig själv och framför allt så inser jag att jag inte tycker om den personen jag blir när jag är med dig.
Men jag hade kunnat vänja mig vid den tanken om inte du varit så klar i din tanke om hur en tjej ska se ut:
- Lydig, snäll, tyst, smal, BLOND, långt hår och helst klä sig med skinn jacka plus stor päls krage.
Vem låter det som- jo ditt ex käre vän.
Ingenting av det som skrivits över stämmer in på mig. Där kom ett farval.
Ha en riktigt God Jul och ett kanon Nytt år....men jag finns inte med i planeringen längre.
Sen om ni ger mig utrymme att skriva om en helt annan person.
En nära gammal vän kan jag kalla honom, för det är vad han för mig.
Jag saknar honom skandalöst mycket och jag hoppas att vad han än tar sig för så kommer det gå kanon bra.
Vi sågs häromdan och det kändes rörigt men ändå bra.
Du har fortfarande kvar glimten i ögat och den bländar mig fortfarande.
Jag saknar dig och det kommer säkert lösa sig bra....men vart har du tagit vägen?
http://www.youtube.com/watch?v=17xyqDMxfyE
Hmm..
Jag hoppas verkligen att han kommer förbi på lunchen, för tiden som gått sedan vi sågs känns så sorglig.
Jag säger inte att allt ska bli bra.
Jag lovar ingenting.
Och framför allt så hoppas jag inget för det är förhoppningarna som förstört vårat liv förut.
Jag säger bara att det ska bli trevligt att träffa dig, att se hur du mår och när du är lycklig blir jag lycklig.
Vi får hoppas att tiden som gått kan ge oss en chans att pånytt bygga upp vår vänskap.
Jag har saknat dig.
Dags för work, work, work....aaaah håller på att dö.
Men det är lugnt säger alla :"du jobbar ju nästan ingenting."
Nej nej visst, men jag har skola också. Det är det ingen som tänker på, HA! Nej nu ska jag klä på mig, duscha och laga till min lunch..kanske inte riktigt i den ordningen.
Vi höres ikväll gott folk, ha en najs day !
Kisses, ;)
Fredagen den 12/12
Jag sitter nu här med mitt latte (as usual) och tanken slår mig: Ooooh gött, det är fredag idag! Jag ska ha den mysigaste helgen på länge, länge, länge.
Idag ska jag göra färdigt rester av oloika skolarbeten sen ikväll ska jag hem till mina två ABSOLUT bästa kompisar Alexander E. och John Kr. Vi ska laga middag (i vanlig ordning), dricka lite vin och spela spell En riktig tjöt kväll med andra ord !
Imorgon bär det av mot Universeum med grannpojkarna, Karl 8år och Pontus 13år och det blir nog en vända förbi Donkan med stort D om jag får bestämma.
Sen jul på liseberg med love och en härlig afton med romantik, om man nu kan skriva så utan att det låter allt för fjolligt !?
Rester i skoluppgifter jag har att göra:
- Skriva en uppsats om hedersmord.
- Klargöra planeringen för min utställning - "ta inget förgivet".
- Bokrecension om: "tusen strålande solar" skriven av Khaled Hosseini.
Inte så mycket, men det tar mer tid än vad man tror.
Sen ska jag ta bilder på min jacka som ska säljas, lägger även upp den här om det är någon som skulle fatta intresse !
(I LIKE YOU!)
Peace out ;)
...
It's like your a drug,
it's like your a demon I can't face down,
it's like i'm stuck,
it's like i'm running from you all the time...
It's like I can't breathe
It's like I can't see anything
Nothing but you
I'm addicted to you
It's like I can't think
Without you interrupting me
In my thoughts
In my dreams
You've taken over me
It's like I'm not me
It's like I'm not me
