Här för en kort visit.
men jag har andra saker på hjärnan som distraherar.
Jag gjorde det, jag har nu kommit ett steg närmare vuxenmedaljen.
Dock var det en tid sedan nu, men jag måste ändå få visa lite glädje och adrenalin här.
Tän så totalt intställd på fiasko, på ett misslyckande att när vägverkets ansvariga öppnar munnen och fäller ordet "GODKÄNT" brister jag ut i hetsig gråt...kanske inte så vuxet att börja gråta, men jag var så glad. Haha!
Nu är bilen min, min pappa är allt bra snäll. Den står så fint parkerad där ute på valhalla badets parkerings plats för de anställda och bara väntar på att jag ska sluta jobbet för att få gasa. Tror jag har världens bästa pappa ändå!!!
Åter till allt annat:
de flyter som de ska! Stör mig lite på en del folk som endast äger en blogg för att lovorda och skriva komplimanger till personer. "åh jag vill tacka den personen, jag vill be om ursäkt till den personen"...ja men du själv då?
Whatever, Jag avlägsnar mig ånyo en gång och glider ut en stund i solen.
WORD!
En flisa som irriterar...
Jag har fått en flisa i fingret......
Den var till en början stor och vass, mitt finger blev svullet och aningen blått.
Nu har flisan blivit mindre men attans vad den känns och vad det gör ont när jag väl kommer på att jag har den där.
Den hemsöker mina drömmar, den ger mig konstiga tankar, den föreställer platser som sårar mig men som egentligen borde ge mig en bra känsla, den har förstört mitt liv och det känns som om den aldrig kommer att försvinna.
Jag vet otroligt väl att flisan inte betyder något för mig och jag är såpass mogen och stark att jag kan hantera den.
Men ändå så sviktar självkänslan ibland, då tittar flisen fram och hugger till.
Jag vet att jag är bättre än flisen på alla möjliga tänkbara sätt; ser bättre ut, mer social och bättre humor, äldre för min ålder (flisen är gammal men beter sig som en omoget- "retande"), jag har allting förspänt för mig betydligt mer än flisen....
Men vad gör man om man vant sig vid flisen, av att den alltid kommer finnas där, den går inte att ta bort.
Den har gjort mig beroende av den person som en gång gav mig flisen. Jag får inte nog av personen och fasande tanke: tänk om jag råkar ut för fler flisor, som ska stickas och huggas och svida under skinnet....kan personen vara så elak att han ger mig fler?
Jag vet och folk talar om för mig att jag måste glömma flisen och gå vidare, skaffa mig ett bra liv, hitta på något roligt- komma bort. Men det är svårt...för det som drar är personen, HAN. Förtjänar han mig efter att han gett mig en flis i fingret? Vad det schysst gjort? Räcker det med förlåt?
Jag grubblar och funderar och flisen sticker ohyggligt i fingret, jag ger upp, jag släpper taget, nu fanimej ska jag ha mitt liv tillbaka!!!!
